Max IV
är en synkrotronljusanläggning på Brunnshög i nordöstra Lund.

7 maj 2015
Kör man norrut på motorvägen efter Lund norra ser man den till höger. Den är i skrivandes stund inte helt färdigbyggd, den ska invigas 2016. Den 7 maj 2015 deltog jag i Fysiska institutionens årliga utflykt, som detta år gick till Max IV.

I Max IV accelereras elektroner i en 300 meter lång linjär accelerator till 3.7 GeV, som sedan lagras i en ring med 528 meters omkrets. 1 eV (elektronvolt) är den energi en elektron får när den accelerats i en spänning av 1 volt. GeV är GigaelekronVolt, dvs 1 000 000 000 elektronvolt. Det är inte elektronen i sig man använder. Man låter elektronerna böjas av i magnetfält, då alstras ljus (synkrotronljus). Låter man elektronerna gå runt i ring så kan man utnyttja samma elektroner många gånger. Det är inte synligt ljus, utan ljus med kortare våglängder i ultraviolett och röntgen som behövs. Med ljuset belyser man det material man vill studera. man kan säga att det är ett stort mikroskop. Med det kan man studera material och förlopp i mer detalj i rum och tid än tidigare. Kanske fel att säga ljus, Det är fotoner med olika energier och våglängd. Det vi normalt säger är ljus fotoner med våglängd för vilket ögat är känsligt.

Förmiddagen ägnades åt presentationer. Från föreläsningssalen högst upp i kontorsbyggnaden har man utsikt över anläggningen och omgivningen. Själva ringen med experimenthallar. Mitt i ringen är vad som ser ut som en labyrint. Vi fick presenterat projektet. En del nytänkande när det gäller magneter. Dipolmagneter för att hålla elektronerna kvar i ringen, och kvadrupolmagneter för att fokusera dem till de små dimensioner som behövs. Det krävs att man med stor nogrannhet vet var elekronerna är i förhållande till allt annat. Bara att mäta upp det är en ingenjörskonst i sig. Elektronerna hålls i ett rör med ca en centimeters diameter, i röret måste det vara så bra vakuum som möjligt. Det gäller att ha bra system för att få ut all luft, pumpar och speciell beläggning som absorberar syre inne i röret. Magneter måste vattenkylas. Elektromagnetiska fält för att accelerera elektronerna. Magneter (wigglers) för få elektronerna att avge synkrotronljus.

Efter lunch var det guidad tur i experimenthallar, i ringen, linjäraccelaratorn och elektronkanonen där elektronerna börjar sin färd. Det är ingen kanon utan man använder t.ex. laser för att slita loss elektroner från atomer i ett material. Dessa elektroner acceleras i linjäracceleratorn för att lagras i ringen.

Utanför har man gjort ett bulligt landskap. En sorts park med en liten damm med en brygga, Bosses brygga. Landskapet är inte för att det ska vara snyggt, utan noga beräknat för att minska vibrationerna från motorvägen intill.

Norrut byggs den andra stora forskningsanläggningen i Lund, European Spallation Sourse ESS. Den är internationell, Max IV är nationell och del av Lunds Universitet. Där planeras också en Science Village. Kanske det blir att Fysiska Instutionen flyttar dit. Dä ligger Skånes äldsta mölla, Odarslövs mölla. Den ser fallfärdig ut, men planeras att renoveras. Även gården renoveras.

Söderut ligger La Strada, förr skola, vandrarhem, nu förfall och tillhåll med graffiti. Kommunenen köpte det för något år sedan. Det äldsta huset har rivit, kanske resten rivs också. I varje fall trodde vår guide det. Om jag fick bestämma skulle det ha renoverats och den bästa graffitin behållits. På andra sidan motorvägen är Klosterängshöjden med sina spanska tjurar. Därifrån har man utsikt över Max IV, nejden och Lund.

Max IV
European Spallation Sourse (ESS)
Fysiska Institutionen
Lunds Universitet
La Strada
Klosterängshöjden

Karta


UPPLEV MIOR
Mior
Mjörn
Vandringar
Skånebilder
Felisia
Resor
Släkten
Trädgården
Fotboll
Självporträtt

SKÅNE
Skånebilder
Mellersta Skåne
Nordvästra Skåne
Nordöstra Skåne
Sydvästra Skåne
Sydöstra Skåne
Fornminnen
Gränsland
Kyrkor
Skåneleden

VANDRA
Vandringar
Fjällflora
Abisko
Jotunheimen
Kungsleden
Marsfjällen
Samariaravinen
Sarek
Sylarna
Vindelfjällen
Zinal 1982
Wales 2008
Fjällen 2009