22 september 2021
Går genom den idylliska byn Ravlunda upp till kyrkan
som ligger på en höjd.
Hoppas den är öppen. Vid förra besöket 2012 var den låst (se nedan).
Det är den inte idag.
Kyrkan tros vara uppförd vid sekelskiftet 1200.
Altaruppsatsen och predikstolen är från omkring 1600.
Bänkarna är 1700-tal.
Från en vägg hänger ett votivskeppet
från första halvan av
1900-talet. På väggen är en del av en kalkmålning.
I koret finns fragment av medeltida kalkmålningar.
På en vägg är ett epitafium med årtalet 1641,
över prosten Jens Giödesen med familj.
I golvet finns några välbevarade gravhällar.
Dopfunten av brun kalksten är kyrkans äldsta inventarium.
På triumfbågens södra insida är en inskription som
tolkat till nutida svenska lyder:
Anno 1612 den 4 februari kom svenskarna till Göinge
härad. Där brände, rövade de och ödelade fem eller sex
platser liksom kyrkan som sattes i brand. Den 8 februari
brände de och den 11 tog man folk och dränkte dem i
sjön förutom dem man slog ihjäl. Tapper kom vår
konungs folk och jagade inkräktarna på flykt. Slog ett
hundratal som dessutom miste det byte de hade tagit.
1612 brände svenskarna i Skåne, som då var danskt.
Kanske var det en präst tacksam över att svenskarna aldrig nådde Ravlunda
som gjorde inskriptionen.
Går ut för att se till Fritiof Nilsson Piratens namnlösa grav.
En flaska Piratens besk (den är tom) står lämpligt intill gravstenen.
En bit finns Olle Adolphssons grav. Se mer om detta från besöket
2012 längre ner i texten.
Går tillbaka genom byn. Pratar en stund med ett par
som nyss fått ett träd nertaget. En lugn och fin by.
För att få en bild på avstånd av kyrkan
går vi en bit på museijärnvägens banvall.
Kanske inte så lämpligt men vad gör man inte för en bild.
13 maj 2012:
Kyrkan är från omkring 1200. Därinne
finns kalkmålningar, men dem får jag inte se, kyrkan
är låst. Det börjar bli sent på dagen.
Nåja, kyrkan är mest känd för författaren
Fritiof Nilsson Piratens gravsten med sin egna text. Men var är
den? Jag går runt på kyrkogården och letar. Kyrkan
ligger vackert med utsikt västerut mot en gård omgiven av
blommande rapsfält. Någon gravsten hittar jag inte.
Rundar kyrkan, går gång upp och ner. Känner
på alla kyrkdörrar, låst som sagt.
Går
besviken tillbaka till grinden. Det står kanske något om
kyrkan där. Där är ett tydligt anslag, en karta
över kyrkogården. Givetvis, så dum jag
är. På kartan är det utmärkt var graven
är. Det är nog bäst så, det är en
turistattraktion. På kartan är också gravplatsen
för en av Sveriges bästa vissångare, Olle Adolphsson,
utmärkt. Sydvästra hörnet, precis där jag stod
och såg ut över rapsfälten. Jag måste vara
blind.
Går tillbaka dit, där ligger den på marken med sin
text:
Här under är
askan av en man
som hade vanan
att skjuta allt
till morgondagen
dock bättrades
han på sitt
yttersta och
dog verkligen
den 31 jan. 1972
Mannen var en stor skämtare i sitt liv. På gravstenen
ligger några mynt och en sten.
Tydligen en sed att göra så.
Intill, något söderut, ligger sedan 2004 Olle
Adolphsson. Också han med de gula rapsfälten som
bakgrund. Han var en av Sveriges bästa vissångare.
Länkar:
Fritiof Nilsson Piraten
Olle Adolphsson
Karta