23 augusti: Utvälinge - Jonstorp, 11 km
Utvälinge, Skeppsvägen, där går vi av buss 225. Går ner till det f.d. tegelbruket. Förra gången jag var här kunde man gå in. Idag är grinden låst. Vi gick då Vegeåleden, leden utmed Vege å från Strövelstorp till Utvälinge. Härifrån kan man sedan gå genom Kronoskogen till Ängelholm.

Men var börjar Kullaleden? Vi går nog på fel sida av tegelbruket. Går en grusväg genom Utvälinge, svänger av till gångbron ut till Sandön. Därute finns badplats och rikt fågelliv. På bron, som vad jag förstår bara finns på sommaren, är barngrupp som håvar i vattnet. Vi går inte över utan fortsätter på grusväg genom samhället. Leden går in på en stig vid vassbältet mot havet. Ledmarkeringar är på stolpar, på en del står avstånd till busshållplats och kaffesymboler. Kaffesymbolen finns i Norra Häljaröd och pekar till Albertsgården uppe vida gamla landsvägen. Vi går dit, det är lunchdags och vi har beställt några smörgåsar för att slippa släpa på mat. Läs mer på min sida om Albertsgården.

Vandringen fortsätter på stig utmed vassbälte mot havet. Skönt underlag att gå på. Kommer fram till en stätta till betesmarken vid Rönnen. Rönnen är ett fågelskyddsområde med tillträdesförbud hela året. Mycket gäss därute. Vad jag kan se genom min lilla kikare är det mest vitkindade gäss. Korna idisslar fridfullt, och låter oss inte störa. Det är som att gå på en gräsmatta. Vi lämnar betesmarken  via en stätta. På stig genom en skogsdunge fram till Häljaröds hamn. Här ligger vackra hus, några av dem med fantastisk havsutsikt.

Kommer till en grind till betesmark, leden rundar betesmarken på en grusväg förbi ett lyxhus med naturträdgård. In på en grusgång genom "Djungelskogen", som det står på en skylt. Inne skogen är det småstensfält, kanske från den tiden när landet låg lägre efter istidens tyngd?

Innan Farhultsbadet går stigen på dessa småstenar, förbi en liten småbåtshamn, fram till de gräsbevuxna sanddynerna vid badet. Badstranden är i stort sett tom. Kullaberg syns vid horisonten i väster. I Farhult blir det en kort paus vid café Solvik, som dock har stängt. Går genom byn, viker av in på en gröning, på stig utmed hagar. En betesmark passeras via grindar, och in vid något som varit en skjutbana med ett skjul. Vid skjulet är rastbord. Där leden kröker in på stig utmed betesmark ska det enligt kartan finnas ett vindskydd. Hittar inget, ser ingen hänvisning. Eller är det lilla huset som står där, ser inte så ut, eller letar vi dåligt. (Det är skjulet vid skjutbanan som renoverats för övernattning.)

Mellan grindarna vid en två meter bred fägata är marken upptrampad av klövar och kan nog vara gyttjig när det är blött. Leden fortsätter utanför hagstaketet under trädgrenar. En bro över en bäck, sedan grind in till betesmark.  Kor och ystra tjurkalvar möter oss vid nästa passage av grindar. Vi följer slaviskt ledmarkeringarna på stängslet, även om det går att snedda över betesmarken, till grinden ut ur hagen. Sedan går man mellan vass och stängsel, till en grind som tar oss till bron över Görslövsån. En vacker hängbro. På trappan upp står max 5 personer 450 kilo, på bron står max 5 personer 400 kilo. Vad gäller för vikt? Bron är säkrad i stora betongfundament. För säkerhets skull går vi över var för sig. Vi minns långa broar i fjällen. Den mest imponerande jag sett där är bron över Vuojatädno på Padjelantaleden.

En grind tar oss in på en betesmark igen, där kor och får samsas. En flock med får går på rad över fältet. Leden följer får- och kostigar mot Jonstorp. När vi anländer till Jonstorp lyfter en flock gäss över havet och cirklar runt innan de landar igen. En sorts hälsning? På vägen till Jonstorp blir en gräshoppa/vårtbitare(?) förälskad i mig. Jag måste avvisa uppvaktningen. I Jonstorp tar vi bussen till Höganäs för vidare transport hem.

Karta