18/5 2010: På sluttningen av Klosterängshöjden mot motorvägen har det enlagts en stor rabatt med tulpaner. De bör ha slagit ut nu. Går dit på en kvällspromenad. Tulpanerna blommar för fullt. Tror inte det är många av de som far förbi på motorvägen som uppmärksammar blomningen. Går upp och hälsar på tjurarna, tycker de ser lite slitna ut idag. Fortsätter nerför sluttningen mot märgelgraven. Även rapsfältet står snart i full blom.

5/1 2010: Mulen dag. Lätt snöfall. Går en liten runda får att hitta katter. Ser inte en katt. Tar bilder på graffiti, mest kludd. Besöker åter min märgelgrav. Studerar fågelspår i snön på isen. En kille sopar isen på dammen längre bort. Kanske det går att åka skridsko på den. Fryser. Går hem. Gör mig en mugg med varm choklad.

3/1 2010: Vinglar ut i det vackra vädret. Vinglar inte på grund av nyårsfirande utan på grund av ett elakt virus. Blir en kort tur upp på Klosterängshöjden. Studerar konstfrusna vattenpölar. Premiärbestiger den senast tillkomna toppen. Utsikt mod Ridfogden och Ladugårdsmarken. Hälsar på hos min märgelgrav. Den är helt tillfrusen. I isen är en formation som liknar en neuron med dendriter och axon. Fryser. Går hem. Gör mig en mugg med varm choklad.

1/2 2009: Jag brukar då och då besöka 'min' märgelgrav. Förr låg den ute i en åker, så besöken var mest på vintern när man kunde åka skidor på åkrarna. Nuförtiden går en gång- och cykelväg förbi den. Det snöar lätt och det blåser en kylig ostanvind. Träden omkring märgelgraven nickar igenkännande åt mig när jag kommer. Vattnet är fruset på den. Jag tycker den är vacker och att det är avkopplande att stå här och språka med den. Norr om cykelvägen är det fortfarande åker. Går ut på den och ser västerut. Förr syntes Klosterängsgården, nu är det ett bostadsområde. Söderut är en schaktmassedeponi, Klosterängshöjden, som ska bli ett strövområde. Tungor från deponin sträcker sig ner mot märgelgraven. Man har från märgelgraven grävt en bäck ner till en damm. Går upp på toppen av Klosterängshöjden för att titta till de spanska tjurarna. Tjurarna var en del av en spansk vecka för många år sedan, till slut hamnade de här uppe. Jag tycker de är rätt fina. Några har ristat sitt namn på dem. En rovfågel ryttlar högt upp. Jag lämnar höjden och går ner och in i 'skogen' nedanför, som är cirka 20 år gammal. Det är risigt och en del nerhugget ligger på marken.  Jag tränger mig ut ur skogen vid dammen där bäcken från märgelgraven mynnar.

Karta