20 maj 2023
Vid kyrkan är ett partytält med kaffe. Inga besökare. Kanske har varit eller inte börjat. Vi går mot sjön Vassen. Ute för att se månviolen blomma. Går genom kyrkogården till grusvägen. Efter Mölledammen till höger på smal grusväg. En stark doft av ramslök som blommar i skogen till höger. De har huggits vid den lilla vackra stenbron över bäcken. Går fram till Vassen. Där står några och fiskar. Sedan en smal stig mellan sjön och den branta kraterranden. Inte så mycket månviol i år som vi hoppats. Har man rensat vid sjökanten? Brukar vara mycket mer. Sparsamt med myskmadra på sluttningen. Vänder vid sjöns östra ände och går tillbaka. Lite kyligt, hittar inga plats för fika i solsken förrän vi kommer tillbaka där sjön börjar. Där kan vi slå oss ner i solsken.

8 november 2020
Solen skiner hemma, höstdimman har lättat. Kör till sjön Vassen vid Öved. Vill se månviolens penningar till frökapslar. På vägen dit tilltar dimman. Fin uppfart till kyrkan. Ställer bilen på parkeringen nedanför kyrkan. Går genom kyrkogården till Mölledammen. Dimman ligger över vattnet i dammen. Nu när grönskan inte skymmer kan man se utloppet från dammen. Går den lilla vägen utmed dammen. Kanten mot dammen har avverkats. Nu när grönskan inte skymmer kan man se hur fin den lilla stenbron över bäcken är. Följer stigen bort till Vassen. Vattnet ligger blankt. Nu när grönskan inte skymmer kan man se utloppet från dammen.

Som vanligt går vi stigen utmed vattnet och branten. Månviolens penningar lyser upp. Löv ligger tätt på marken. Högt upp på slänten syns klipporna. Andra av sidan Vassen ligger halvt dold i dimman. Vackert. Dimman lättar. Svanar glider förbi. Går till östra änden av Vassen, där vi vänder. Mycket av månviolens penningar. Slår oss ner på vär trädstam för kaffepaus. Två sällskap passerar. En undrar vad "penningarna" är för blomma. Vi kan förklara. Strosar tillbaka samma väg till bilen.

21 maj 2020
Kör genom den vackra alléen mot Övedskloster. Där är det mycket folk. Vi kör vidare till Öveds kyrka och parkerar. Vi hoppas på att den sällsynta månviolen ska blomma vid stigen utmed Vassen. Går genom kyrkogården till grusvägen. Efter Mölledammen till höger på smal grusväg. En stark doft av ramslök som blommar i skogen till höger. En hund skäller vid ett hus mot oss. Går utan att möta någon stigen till sjön Vassen. Sedan en smal stig mellan sjön och den branta kraterranden. Som vi hoppades blommar månviolen för fullt. Så vackert och med en behaglig doft. På några ställen är det stora bestånd, på andra enstaka blommor. På slänten är det mycket myskmadra, men inte mycket som blommar. Men ändå en hel del och vackert. Vi kan höra röster ovanför branten. Ute på vattnet änder och svanar. Sedan senast har man rensat bland alla fallna träd över stigen. Kommer fram till Stenbrottsvägen. Där vänder vi, kaffesugna. Går stigen tillbaka. Sätter oss på en fallen trädstam vid månvioler. Har handlat croissant på Evas hembageri i Södra Sandby. De första av andra besökare denna vackra vårdag passerar. Vi sitter lite vid sidan av stigen, bäst i coronatider. Går tillbaka mot Öved, möter ett större sällskap. De vill inte hålla avstånd så vi får hoppa åt sidan mot sjön. Ser flera par som sitter i solskenet och fikar.

10 september 2017
Parkerar vid Öveds kyrka. Går över kyrkogården till vägen till Mölledammen. Mycket vatten. Forsar fram under bron. Tar österut på vägen mot sjön Vassen. Möter kvinnor med tomma svampkorgar. Vi hoppas på bättre skörd. Vid dammluckan till Vassen parar sig trollsländor. Går stigen mellan Vassen och branten av Frualid, en rest av en vulkankrater. Månviolens penninglika frön börjar bli färdiga. Mycket vatten i tillflödet till sjön.

Kommer fram till Stenbrottsvägen. Korsning till Brandstad, Krokhuset, Sydstens bergtäkt och Öved. Letar efter svamp i skogen utmed vägen mot Brandstad. Skogen i söder tätt snår, i norr granskog. Vid Helvetesgraven, det f.d. stenbrottet, går vi länge in i skogen. Hittar i norr en strid bäck. Letar i granskogen väster om stenbrottet. Fikar i en solig glänta. Ingen svamp. Återvänder på Stenbrottsvägen till Sydstens bergtäkt. "TIllträde förbjudet". Inne i skogen är ett skelett. Huvudet år långsmal nos. Vid sidan om en kraftig underkäke. Ingen ätbar svamp.

Följer grusvägen förbi Krokhuset. Letar i skogen intill vägen. Fin liten röd svamp. Söder om Krokhuset är en damm. Ligger fint. Letar svamp på höjden söder om dammen. Brandgul snigel och lila svamp. Återvänder. Tar vägen mot Öved. En gång en järnväg. Tar norrut förbi Åsegården. Hundar skällen. Följer åkerkanten intill branten mot Vassen. Fin utsikt. Någon övar rock i en lokal vid kyrkan. Pratar med en far och son. De bara råkade passera och såg en vacker allé och kyrka.

17 maj 2014 (publicerat 24/6 2015)
En stor amerikanare med punktering blockerar uppfarten till Öveds kyrka. Parkerar istället vid Övedskloster. Går upp till kyrkan, genom kyrkogården. På fältet bakom kyrkan blommar rapsen. Går vägen förbi Mölledammen. En fasan far upp mot höjden Frualid i öster. Näckrosor börjar slå ut i dammen.

Innan sjön Vassen planteras något, ser inte vad. På norra sidan av sjön speglar sig rapsfält. En spännande stig går mellan sjökanten och branten som en gång var vulkankrater. Månviol står i sin prakt utmed stigen. Branten är täckt med myskmadra, på väg att slå ut. Äter lunch på en fallen trädstam. Judaspenningens vita penningar lyser. I sjöns inflöde speglas träd.

Stigen lämnar sjön, kommer upp till en grusväg. Finns plats för en bil. Tar till höger in på en knappt synlig stig längs branten mot sjön. Det stupar brant. Här var en gång en vulkan. Myskmadran finns även här. Lämnar skogen.

Går i kanten mellan raps och den skogsbevuxna branten. På slänten blommar någon variant av try. Solen gassar, det är varmt. Följer rapsfältet fram till grusvägen som leder förbi kyrkan. Stannar till i skuggan av en syren för svalka och vatten.

Amerikanaren är borta. Stannar på hemvägen till vid Sjögårdens kaffestuga norr om Vombsjön. Kaffet kommer i en kaffepumpa. En glaskolv i näverburk. Något jag lär mig nu att det heter. En våffla till kaffet.

18 maj 2012: Ställer bilen vid Övedskloster. Går vägen upp mot Öveds kyrka, viker av på vägen som går bakom kyrkan mot Frualid. Från vägen är en vidsträckt utsikt mot Vombsjön. Där vägen svänger 90 grader höger, tar jag in på en stig mellan åkerkanten och buskage. Kommer fram till branten ner mot sjön Vassen. Grönskan skymmer sjön, mellan trädens blad kan jag se vattnet blänka.

Stigen går längs kanten. Frualid är en vulkanrest aktiv för en sådär 150 miljoner år sedan. Det stupar brant ner. Klättrar ner en bit för att studera en klippa, av vulkaniskt ursprung skulle jag tro. Oj! Knappt jag tar mig upp igen. Mitt huvudsyfte är att se myskmadran blomma, det gör den i min trädgård därhemma. Branten är täckt med den, men den är bara i knopp, en del är på väg att slå ut. Gulplistern blommar, en näva som liknar en stinknäva.

Går vidare på stigen, den börjar gå nerför. Den slutar vid en grusväg vid öppning där man skulle kunna parkera. Här går en stig ner till sjön. Den har jag gått förr och då hittade jag inte stigen upp till kanten av branten. Står man på grusvägen och ser in mot "parkeringen" så är den till höger därinne. Jag tar stigen ner till sjön. Här blommar något, den har jag inte sett innan. När jag kommer hem slår jag upp den, månviol. Möter en äldre man, 85 år, som är ute och går. Härligt att man även i den åldern kan ge sig ut på äventyr. "Man ska ändå dö någonstans, varför inte på denna vackra plats". Branten är bemängd med sten. Högt däruppe skymtar klippor. Bland stenarna växer myskmadran. Jag ger mig upp i branten på upptäcktsfärd. Dumt av mig. Nästan uppe vid klippan så släpper stenarna. Jag och de blir ett litet skred. Jag ramlar, hjälp, jag överlever. Det var inte dags att dö på denna vackra plats. Håller mig till stigen.

Borde veta bättre. Lugnar ner mig med lunch sittandes på en trädstam som lagt sig över stigen. Går vidare på stigen utmed sjön. Sjön är uppdämd. I västra änden är en dammlucka. Återvänder till bilen via Mölledammen och Öveds kyrka.

Se också mitt besök vid Vassen.

Karta