14 maj 2022: Ramslök och Lundviva.
Inga andra bilar på parkeringen. Går grusvägen bort till den gamla banvallen. Från den i kanten av kalhygget och nerför slänten med Borstbäcken. Det är otillgängligt ner dit, får ta oss över fallna träd. Kommer oskadda ner till blommande ramslök. Inte i full blom finns en hel del i knopp. Går till ställena med lundviva, flera som fortfarande blommar fint. Det är lite senare i år. Tar oss genom ramslöksfälten till bäcken. Går en bit uppströms, men stoppas snart fallna träd över bäcken. Går tillbaka och sätter oss vid bäcken med vårt kaffe och rabarberpaj omgiven av ramslöksdoft. En fin dag. Återvänder samma trassliga väg uppför slänten. Utmed grusvägen till parkeringen blommar en sorts stjärnblommor.

11 maj 2020: Ramslök och Lundviva.
Två bilar står på parkeringen, de står så dumt att det inte finns plats för en bil till. Trots att parkeringen rymmer betydligt fler. Lyckligtvis kör en så det blir plötsligt gott om plats. Går vägen upp mot naturreservatet. Oj, vår genväg genom skogen är delvis kalhuggen. En ginst blommar mitt i skogen. Trasslar oss ner till bäcken där den rinner under den gamla banvallen. Där är en matta med blommande ramslök. Doften och synen är enastående. Där blommar även några lundvivor, fast de är på slutet av sin blomning. Vi försöker ta oss uppströms av bäcken. I bäcken växer en mynta. Det är otillgängligt eftersom det har ramlat många träd och stigen som fanns en gång är igenväxt. Vi går upp till och över kalhygget och följer sedan vägen istället ner till bäcken längre uppströms. Längs vägen ligger virket från kalhygget. Följer därifrån bäcken nedströms så gott det går, ibland på det som en gång var en stig, ibland helt fritt. Vadar över bäcken, mycket ramslök på andra sidan också. Vadar tillbaka. Magnifikt med ramslök utmed bäcken och en hel del av lundviva i skogen. Det är så fint. Får ibland kliva över fallna träd, ibland göra omvägar. Men fram kommer vi till slut där bäcken möter banvallen. Så fint. Går sedan upp genom bokskogen och vägen tillbaka till parkeringen.

23 september 2018: Ett evighetsträd.
Vi letar svamp. Vet inte om det finns någon i skogarna. Tar första vägen till höger efter parkeringen. Inte mycket svamp, ingen alls, men hittar ett stort stort träd som är markerat som eveighetsträd. Fint. Vänder och går vägarna ner till bäcken. Det har varit en torr och varm sommar. Knappt något vatten i bäcken. Sitter med en fika i närheten av den lilla bron över bäcken. Går sedan upp på västra sidan av dalgången, följer kanten söderut men nedfallna träd gör det svårframkomligt. Ner till bäcken igen, följer den, vi kan gå i bäckfåran eftersom det knappt finns vatten. Går upp på västra sidan igen, sneddar genom skog upp från dalen. Kommer snart till den lilla vägen som var järnvägsbank. På andra sidan ett hus, en granskog utan svamp. Följer vägen över bäcken på den gamla järnvägsbrom tillbaka till bilen.

10 maj 2015: Lundvivor och ramslök.
Vid förra besöket för ett år sedan låg ett graviditetstest vid parkeringen. Hade ingen nytta av det. Idag är det borta. Då var lundvivan överblommad och ramslöken blommade. Förhoppningsvis blommar lundvivan denna gång. Rapsen blommar, häggen blommar. Vandrar vägen upp, tar vänster på vägen ner till bäcken. Redan där står stora bestånd av blommande lundviva inne i skogen till höger om vägen. Går stigen söderut. Mycket lundvivor. Får verkligen se den i blom. Ramslöken blommar inte än, står i knopp. I bäcken växer en sorts mynta. Avslutar vid den gamla järnvägsbron.

1 maj 2012: På spaning efter lundviva.
Vid väg 104 norr om Vombsjön står en skylt 'Naturreservat' som pekar in på en smal grusväg. Svänger in och följer grusvägen. Man har gjort en ordentlig parkering till naturreservatet. Går vägen ner till Borstbäcken. Där vägen svänger uppströms går jag nerströms. Det är här som lundvivan växer, och jag hoppas den blommar just nu. Det är en av få lokaler i Skåne som den växer vild. Den är fridlyst i Skåne. En stig går söderut. Det stämmer lundvivan blommar så fint. Den finns rätt rikligt. Hittar också en gullpudra. Vid bäcken blommar gulsippan. Jag korsar bäcken några gånger, har stövlar på mig. Sätter mig på en sten i bäcken med min lunch och njuter av stunden. Bäcken glittrar och träden har fått musöron.

Ramslöksblad kantar bäcken. Två kvinnor är ute på promenad med sina hundar. Går nedströms utmed bäcken. Jag närmar mig den gamla järnvägsbron över bäcken. Kämpar mig uppför banvallen, och ner på andra sidan. Här ser man den fina stenbron bäst. Bäcken glittrar vidare mot Vombsjön. Jag går upp på banvallen, följer den österut och viker sedan av in i skogen. Följer stigen tillbaka till vägen. Slår mig ner vid bäcken, sitter en lång stund där. En härlig dag.

3 oktober 2010: En rundvandring
Borstbäcken har nyligen blivit ett naturreservat. Vid väg 104 norr om Vombsjön står en skylt 'Naturreservat' som pekar in på en smal grusväg. Svänger in och ställer bilen vid sidan om grusvägen. Längre fram är en vägbom. Går vägen fram genom lövskog. En väg går västerut ner till Borstbäcken. Möter ett par på cykel med två hundar. Hälsar så klart på dem och hundarna. En skylt berättar om naturreservatet. Höstlöven har börjat sin färd mot återvinning. Jag var här senast våren 2001, då blommade den sällsynta lundvivan. Borstbäcken hälsar mig med sitt stilla porlande. En liten bro leder över bäcken, går upp på sluttningen på andra sidan. Kanske en stig här? Svårt att säga. Återvänder. Följer bäcken uppströms. En spång ligger över bäcken. Sluttningen på andra sidan är lerig, vänder vid ett jakttorn. Vägen kröker nittio grader och lämnar bäcken, en stig leder rakt fram. Tar den. Slutar blint vid en granplantering och stengärde. Kasar nerför slänten till bäcken och äter lunch, smörgås med stekt sill. Fortsätter sedan utmed bäcken, omges av branta sluttningar. Vänder om. Där stigen börjar vid vägen sitter ett par. Blir bjuden på kakor. Går vägen fram. Fin utsikt mot Vombsjön. Taket på huset Bellevue har rasat in sedan 2001. Tar norrut i vägkorsning.

25 mars 1644 stod ett blodigt slag vid Borstbäcken. Svenska soldater krossade en bondehär på 500 personer. Det ska på krönet mot bäcken finnas några kanongropar från slaget. Går in på en sorts stig mellan gran och lövskog. Kanske här? Brant och stenigt ner till bäcken, vackert, men inga gropar. Återvänder till vägen. En liten skylt pekar in i skogen. Där är de, groparna, på krönet och med god sikt mot dalgången. Ett sällskap av svampplockare ansluter. De har många konstiga svampar, dvs inte kantareller, i sin korg. Går vidare, tar vänster i vägkorsning. Går över en valvbro, här står en minnessten över slaget. Går ner under valvbron, kanske man kan gå tillbaka längs bäcken. Ser besvärligt ut. Tar istället en gräsbevuxen avstängd skogsväg. Går genom skog, delvis ungskog. Söderut i gräsvägskorsning. Enligt kartan en traktorväg, det var nog ett tag sedan. Den är bitvis en rätt igenvuxen otydlig stig. Kommer fram till en åkerkant mot skogen, som följs. Kan skönja bäcken därnere i dalgången. Kommer ut på banvallen efter järnvägen Harlösa - Bjärsjölagård. Hasar nerför vallen där den passerar över Borstbäcken. Här finns ett dämme. Kravlar upp, och vidare till vägen där jag parkerade bilen.

Länkar:
Slaget vid Borst - Östraby bygdeförening
Slaget vid Borst - Riksantikvarieämbetet, slagfältsarkeologisk undersökning

Karta