Lillö borgruin
en gång en ståtlig borg i våtmarkerna vid Helgeå väster om Kristianstad. Svenskarna förstörde borgen efter det att Skåne blev svenskt 1658.

5 juni 2011: På ön Blackan i Helgeå låg en gång en ståtlig borg. En väld vald plats omgiven av våtmarkerna vid Helgeå och en vallgrav. Idag kan man se ruinen av den. Den första byggdes kanske redan på 1200-talet. Genom åren revs, brändes, förstördes, byggdes den. Den revs slutgiltigt efter 1658 då Skåne blev svenskt, för att förhindra att dansksinnade skulle kunna förskansa sig där och hota Kristianstad. Efterhand gömde naturen den i en jordhög. Linné besökte platsen på sin Skånska resa 1749, då syntes inte mycket. Den grävdes fram omkring 1940. Den har fått ett tak som skydd, inte särskilt borglikt, och vallgraven har restaurerats.

En bro leder över vallgraven. Platsen framför ruinen är ockuperad när jag kommer dit, ett stort sällskap bryter upp. Det är en populär plats att ha som rastplats, bl.a. på vandringen på Linnérundan som jag är ute på. Den som inte vill gå/cykla de cirka tre kilometerna från Kristianstad kan ta bilen förbi Lillö Kungsgård, och parkera vid bron över Helgeås västra arm.

Normalt är ruinen låst, man kan låna en nyckel i Vattenrikets naturum, men idag är det öppet hus. Äter min lunch vid modellen som visar hur borgen såg ut innan den revs. Framför ruinen är rester av uthusen. Bl.a. en rest av tegelvägg. En minnessten är rest 1941 efter Herluf Trolle, dansk amiral och riksråd född på Lillö 1516. Okänd för mig.

Får sedan en trevlig guidad visning. Modellen är gjord efter en målning som gjordes innan rivningen. En ståtlig byggnad, fem-sex våningar hög. Nu är det bara delar av bottenvåningen kvar. Kulhål i putsen på borgen påminner om orostider, en mindre svensk trupp försökte 1612 inta borgen utan att lyckas. Vid östra gaveln är en brunn och ett avlopp. Inte så hygieniskt. På baksidan sluttar flatar stenar mot vallgraven, ovanför fanns utloppen från toaletterna. Vi går in. I ena tornet sitter Arvid med en hakebössa i en skytteglugg. I det andra tornet är en liten utställning om fynden man gjort. En pelare visar att taket burits upp av valvbågar. Under belägringen var det bekvämt att ha en brunn inomhus. I ena hörnet låg köket. Mitt i är ett utrymme, finns olika meningar om vad det använts till. Värmekälla, fängelsehåla, gammal ingång, .... Om dessa väggar kunde berätta. Jag fortsätter min vandring.

Karta

Länk:
Kristanstads vattenrike