12 oktober 2013
Stannar till i Eslöv och äter soppbuffé på mysiga Röstånga mölla. Kör sedan mätt och belåten vidare till Stockamöllan. Parkerar vid lanthandeln Eliasson. Här finns i vacker miljö vid Rönne å ett industrimuseum, öppet på begäran, kvarnar, kanotcentral för den som vill paddla kanot på ån. Längs vägen till ån står kvarnstenar, från stenbrottens tid. Ett rastbord av en kvarnsten, Ett gäng från en fotoklubb är ute och hittar motiv, många hittar forsen i ån. Så även jag.

Går grusvägen upp till Stenbocksstenen. Det är en vacker höstdag. Höstens färger sprakar. I februari 1710 var det kallt. Danskarna har invaderat Skåne i ett försök att återerövra landskapet. Stenbocks armé är på väg åt sydväst, planen är att driva danskarna mot Helsingborg, och därmed få kontroll över den skånska brödkorgen. I fyra dagar har den svenska armén svultit och frusit. Den danske befälhavaren har bestämt sig för Barsebäckshamn som reträttplats. Han blir dock förkyld, som blir allvarlig med feberfrossa. En oerfaren får ta över befälet. Torsdagen den 18 februari korsar svenskarna Rönne å, bl.a. på denna vackra plats. Vintern är bitande kall, ån var troligen frusen och lätt att ta sig över.

Tusentals män, hästar och allt som behövs strömmar över ån. Danskarnas nya befälhavare beslutar för reträtt till Helsingborg. Den 28 februari står slaget vid Helsingborg. Den danska hären krossas i ett blodigt slag. Kanske en banal förkylning ändrade Skånes historia. Med utsikt över Rönne ås dalgång står en minnessten över passagen. Denna dag färgas marken gul av höstlöven. Sakta singlar löv ner och fyller ut de sista lediga platserna på marken. Kvarnstenar används som bord för den som vill äta sin matsäck, fika, eller bara vila och tänka på de stackarna som passerade här frusna och svultna en kall vinterdag för mer än 300 år sedan.

Går vidare på vägen mot Bögerup. Följer en gulmarkerad led. Rönne å skymtar mellan höstlöven. Kommer ut mellan öppna betesmarker. Vid Bögerups gård tar leden norrut. Gården har anor från dansktiden, och fanns vid tiden för Stenbocks passage. Svenska hären plundrade frikst för mat, kanske gården råkade ut för det. Tar österut på smal väg. Kommer in i skog igen. Går på en lövströdd tvåhjulsväg. Vid en stigkorsning ligger ett hus, så här mitt i ingenstans.

Fortsätter rakt fram på det svarta spåret, på en stig genom granskog. Fram till en skogsväg. Går till en början norrut på det vita spåret. Här ligger en stor fin kvarnsten, Rävaklint. Ett minne från stenhuggartiden. Sockerbetor ligger utlagda som viltlock, antagligen för stundande jakt. Där vägen viker av 90 grader blir det återtåg, vet inte hur långt det vita spåret är, till det svarta spåret.

Passerar ett kalhygge. Går en lövprydd skogsväg fram till landsvägen. En vind far runt med löven. En kort tur på vägen, svänger av på en skogsväg. Lite velande hur man ska gå. Går först vänster, aj trampar ner i en grop.

Fel väg, vänder. Aj, trampar ner i gropen igen. Dumt av mig. Linkar vidare, men ingen rejäl stukning. Man ska ta höger omedelbart efter landsvägen. Möter ensam tjej på en vacker väg med höstlöv som utsmyckning. Är åter vid utgångspunkten. Ett sällskap förbereder en kanothelg, packningar ligger vid kanotcentralen. En katt kommer på en gångbro över en vattenränna.

Källa: Stenbock av Andreas Marklund.

Karta