Hej, varför en sida om min trädgård? För många år sedan var jag på en fest, hamnade då i ett sällskap av bönder. De diskuterade hur mycket mark de brukade. Jag kände mig helt utanför och satt tyst, då kom jag på: "Jag har också lite mark" kläckte jag ur mig. "Jaså? Hur mycket då?" en tvivlande fråga. "Tjugotvå kvadratmeter". Sedan var jag helt ignorerad, de trodde nog jag drev med dem. Min trädgård är lite större än vad jag påstod då, kanske trettio kvadratmeter. Jag försöker hålla den inte alltför steril och i ordning, den får sköta sig rätt mycket själv. Då och då håller jag undan så att växtligheten får plats.

2017:

augusti 2012: Vad kan man göra när ryggen lagt av, man kan knappt gå, och man kommer inte iväg någonstans? Man kan stappla ut i trädgården och se vad som finns där. Utanför sovrumsfönstet, i rosensnåret, har en spindel haft sina nät. Den har flyttat runt, ibland efter ett skrovmål. Jag har bestämt att det är en korsspindel.

I våras köpte jag tre plantor av äpplemynta. De har tagit sig och blommar vackert. Bladen är en god krydda. Pepparmyntan sprider sig, har rensat och plockat ihop den till sin plats. Citronmelissen trivs, den är som en mindre buske. Blommar med små vita blommor. Plockar några skott för en kopp te.

13 november 2011:. Frostnatt: Säsongens första frostnatt. Fosythians blad rasar.

Höstasterrn som blommade rikligt vissnar. Nu är hösten nästan över och vintern väntar runt hörnet. Klockan har flyttats fram och rullgardinen drogs ner på kvällen.

Igelkotten, en årsunge, kom pigg till trädgården. Jag gladde mig. En dag låg den apatisk på grannens gräsmatta. En igelkottsexpert tog hand om den. Den verkade repa sig. Men den dog efter någon dag. Mycket tråkigt.

Aklejan bara finns. Kommer inte ihåg om jag själv är orsaken eller om den flyttade in. Tacksam växt,  måste hålla efter den för den sprider sig lätt.

Apotekarrosen  är en gammal ros, min satte jag 2006. Vacker och väldoftande.

Backnejlikan har flyttat in av sig själv i gräsmattan. Trivs i kanten mot gången. Den klipps ibland av misstag. Lärde mig vad det var när jag såg en äng med backnejlikor vid Stenshuvud. Hösten 2009 förnyas våra gångar och ytor. Gångarnas kanter tas bort, där åkte nog mina backnejlikor.

Björken sattes omkring 1990, samtidigt som grannen satte sin. De kommer från samma plats. Grannens växte och blev tio meter hög, då fick man ta ner den eftersom den kunde skada taket. Min är en dvärg och är 2009 en halv meter hög.

Björnbäret levde i skuggan av almen. När almen kapades pga almsjukan fick den ljus och blommade, Blev några fina söta bär åt mig.

Blåsippan är skyddad, man får egentligen inte gräva upp den. För många år sedan tog min mor ändå en planta från sin uppväxt utanför Västervik och satte på sin koloni. Där trivdes den och förökade sig. Nu trivs den i min trädgård.

Boxbomen trivs vid brevlådan. På hösten dekoreras den med löv från grannens träd. Måste tuktas, annars får jag ingen post.

Cikorian bara flyttade in på framsidan vid kanten till höstastrarna, det var för många år sedan och den pryder fortfarande platsen den valde.

Flädern har ont om utrymme, vartannat år när jag hamlat "sälgen" så får den utrymme och passar på att blomma.

Forsythian kommer igen efter varje nerklippning. Vackert gul och ger skön skugga soliga sommardagar.

Förgätmigej vårdar jag, den får fröa av sig och växa i rabatterna. Tycker den är oerhört vacker.

Glömd ros, vacker ros som jag glömt namnet på. Växer undanskymt, några blommor får den varje år.

Gräslöken satte jag själv, men hinner aldrig skörda den innan den går i blom. Det gör inget, den pryder sin plats.

Gullvivan sprider sig lätt i min gräsmatta. Den första köpte jag, nu måste jag klippa gräsmattan med sax. Eller kan man klippa gullvivan med gräsklipparen? Har inte vågat prova.

Hagtornen har flyttat in själv. Tuktar den ibland när den blir för vidlyftigt. När min alm dog flyttade skatorna in i hagtornen istället.

Höstastern blommar rikligt varje höst, till glädje för allehanda insekter.

Johannesörten är också rätt så tacksam. Vackert gul och trivs på sin plats. Har inte spridit sig.

Kaprifolen sattes i ett hörn mellan plank och husvägg. Kämpar med murgrönan på planket om utrymmet.

Kejsarkronan har stått på sin plats länge under plommonträdet. Kommer vackert gul år för år, och lyser upp min dag.

Knölklockan räknas ofta som ogräs, men inte hos mig. Den har ombonat min brevlåda. Hösten 2009 förnyas våra gångar och ytor. Gångarnas kanter tas bort, där åkte nog mina knölklockor.

Krokus kommer tidigt och lite här och där. Man får vårkänslor.

Kungsliljan, om det är en kungslilja, satte jag samtidigt med tigerliljan. Ibland blir den offer för liljebaggen, men lika ofta blommar den så fint.

Kungsljus tar flera år på sig att blomma majestätiskt. Sedan dör den. Den sprider sig glatt, det är många av grannarna som vårdar avkomman ömt.

Lavendeln planterades i början av 1990-talet, till glädje för alla insekter och som för fröjd för ögat. På senare år har  den börjat tyna bort. Hösten 2009 förnyas våra gångar och ytor. Gångarnas kanter tas bort, där åkte lavendeln. Stod för nära. Får plantera ny när arbetet är över.

Min kära ros vet jag inte namnet på, fanns när jag flyttade in, därför 'Min kära ros'. Den blommar och remonterar, tyvärr verkar den inte trivas längre. Sköter nog om den för lite.

Nyponrosen har kommit till utan min hjälp. Den bara växte upp vid sidan om komposten, som den nu döljer. Den ger mig också skön skugga.

Penséer små kommer i gräsmattan. Det måste vara från penséerna som jag planterar i krukan vid trappen.

Plommonblom är vackert. Klipper trädet efter skörden, som aldrig blir stor. Gör nog fel. Håller trädet lågvuxet så jag når överallt utan stege. Trädet fanns när jag flyttade in.

Prästkragen växer lätt överallt utan att man gör något. Det är många som låter den finnas kvar. Någon granne har den som blomsteräng.

Påskliljornas glada gula blomning gläder mig varje år.

Rhododendron var små plantor när jag flyttade in. De har vuxit och blommar tacksamt varje år.

Rödbläran kommer även den från min mors koloni. På fjällvandringar blev jag förtjust i rödbläran, och blev glad över den. Den trivs nog inte så bra, men blommar gör den ändå.

Rönnen fanns när jag flyttade in 1986. Så mycket större har den inte blivit.

Snödroppen är tacksam och är bland de första att trotsa vintern och ge en föraning om våren.

Svalörten har själv valt att slå rot bland höstastrarna. Kommer tidigt innan astrarna börjat komma upp. Man blir glad av den när den säger att våren är här.

Syren har jag på både fram- och baksidan. På baksidan stod en ginst, som tyvärr dog, då växte en syren upp på platsen.

Tigerliljan har själv satt. Ibland blir den offer för liljebaggen, men lika ofta blommar den så fint.

Timjan planterade jag på något ställe som jag glömt, sedan har den flyttat på sig till ett vad den tycker är ett bättre ställe.

Tistelfjärilen och andra fjärilar tycker om min Lavendel. Hösten 2009 förnyas våra gångar och ytor. Gångarnas kanter tas bort, där åkte lavendeln. Stod för nära. Får plantera ny åt fjärilarna när arbetet är över.

Tovsippan fick jag ett exemplar av för många år sedan. Dess stora vita blommor kommer rikligt. Växer bland kirskål, som därför har en fristad där.

Tulpanlökar fick jag ett stort antal när jag fyllde fyrtio. Några kommer fortfarande.

Vinbär är gott. Får rätt mycket på min lilla buske. Delar med mig till fåglarna.

Vintergrönan tog jag från min mors koloni och satte på en plätt som marktäckare. Den trivs och vill täcka mer, men det får den inte.

Vårstjärnan förekommer rikligt som vårens budbärare. Jag har tidigare lärt mig att den inte är en scilla, men man har tydligen ändrat klassficeringen, och den räknas nu till släktet scilla.

Äppelblom är vackert. Tyvärr lyckas jag aldrig väl med att klippa trädet. Det blir alltid mycket blad och lite frukt. Men blommar gör det.