27/2 2011: I Harlösa tar jag söderut, kör förbi Silvåkra, över en färist. Detta är mulens marker. Boskapen strövar fritt. Efter en stund står en vägvisare "Vomb", en smal grusväg österut. Efter en färist och bro över Klingavälsån är två fågeltorn och parkering. Vägen fortsätter mellan ängarna vidare till Vomb. På de översvämmade ängarna ligger isen. Det är kallt och blåser friskt. Detta är fåglarnas land, det är beträdansförbud året runt. Våtängarna har restuarerats och norrut har man återskapat Klingavälsåns meandrande lopp, efter den tiden när allt dikades och rätades. Ser inget fågelliv. Går upp på Öbacken väster om ån. På ett träd är en fågelholk. En skylt säger att här ett fornminne, syns inget ovan jord. Fortsätter norrut, förbi dungen vid Prästaskogen. En stor fågel, rovfågel, dyker upp över ängen. Den landar därute. En örn? Spanar över ängarna genom kikaren. Jag ser den inte längre. Går norrut, andra fotspår syns på snön som ligger på frusna vattensamlingar. Detta är också ett militärt övningsområde, spår av larvfötter syns. Anslag varnar "Livsfarligt vidröra ammunition....". Hamnar vid en stor frusen vattensamling, kanske en av dammarna som anlagts här. Här vänder jag, känner mig sönderblåst. Återvänder till fågeltornet. Även inne i tornet far vinden runt. Försöker hitta en lugn plats för min lunch och kaffe. På vägen passerar ett travekipage. I skyn seglar en glada. Dags att köra hem.

Karta