17 augusti 2020
Kör söderifrån på E22. Strax efter korsningen i Tings Nöbbelöv är en mindre väg mot Vä. Ruinen dyker plötsligt upp efter en träddunge. Kör in på grusvägen till en parkering vid ruinen. Där väntar min syster och svåger. I dessa pandemitider får man ses ute.

Kyrkoruinen är resterna av ett kapell som var tillägnät Sankta Gertrud, de fattigas, sjukas och vägfarandes skyddshelgon. Det byggdes troligen under senare delen av 1400-talet i anslutning till ett hospital. Kapellet eldhärjades, kanske när svenske kungen Gustav II Adolf brände Vä 1612. Idag återstår låga kraftiga murar till kor och långhus, samt den tio meter höga västra gaveln som pryds överst av tegel. Inne i ruinen finns en gravhäll från tidigt 1600-tal, men den är oläslig. Där finns också rester av kolonner. Den hade två ingångar, båda försedda med stora tröskelstenar.

Vi sitter på muren och äter lunch. Det sägs att i det röda huset som ligger på andra sidan landsvägen har min farmors föräldrar bott och en syster till min farmor. Jag har i så fall varit där som mycket liten. Men det minns jag inget av och det har renoverats under åren. Släkten på min fars sida är från trakterna runt Vä. En del av dem ligger på kyrkogården vid kyrkan. Så vi packar ihop och vandrar dit.

Karta
GPS: WGS84 decimal (lat, lon) 55.992817, 14.084939