Rövarekulan
naturreservat i Brååns nedskurna dalgång i naturskön skog och flora mellan Rolsberga och Löberöd. Enligt sägnen förr ett tillhåll för rövare.

Rövarekulans naturreservat ligger vid vägen mellan Rolsberga och Löberöd. från vägen går en smal grusväg ner till en parkerings- och rastplats. Bråån flyter här genom en 20 meter djup utskuren dalgång.  Dalgångens sluttningar  domineras av lövskog, med stort inslag av bok. I dalens botten finns öppna ängs- och betesmarker.  Vid parkeringen blottas skifferberggrunden i en brant vägg mot ån. Den är rik på fossil (colonus), fast jag har inte lyckats hitta något. Dalgången är frodig, och en vandring runt dalen på våren ger många botaniska upplevelser. T.ex. finns här ett stort bestånd av vitskråp, en blomma som i Sverige bara förekommer i Skåne.

Fram till omkring 1970 fanns det en populär dansbana. Dalgången är trevlig som utflyktsmål och strövområde. Även kronprins Oskar, sedermera Oskar I, tyckte så. En stensättning restes 1836 till minne av hans besök. Skåneleden passerar genom dalen.

19 maj 2022
Redan vid nerfarten är en mängd ramslök i blom. En hel högstadieskola har bioligisk mångfaldsdag. Fullt vid borden. Vi går bort till stenbron. Sittplatsen med bord som hängde på brokanten finns inte längre, ligger nu nere i ån. Går en bit uppströms från bron. Stigen kantas av ramslök. Sluttningen är i full blom. Vi går tillbaka och förbi parkeringen över ängen. Där blommar en ensam smörboll. Ett bestånd med ramslök. Några kabblekor. Ungdomarna letar blommor. Sedan grillas det korv. Vi får sitta på en stock med vår lunch. Pratar lite med lärarna, vi litar på att de lär barnen att ta hand om jorden bättre än vi gjort hittills.

11 mars 2022
Bara en bil till på parkeringen. Vitskråpen har kommit långt. Blad av ramslök är på gång. Går till stättan nedströms mot bron, för blött på andra sidan. Går på stigen bort till stenvalvsbron. För två år sedan hade en del av bron rasat. Nu har den reparerats. Nu är det krossad som vägbeläggning, men grönskan på bron kommer nog tillbaka. Sittplatsen med bord som hängde på brokanten finns inte längre, ligger i bitar. Går tillbaka förbi parkeringen, där ett sällskap sitter och fikar vid ett av borden, och en bit uppströms. Skuggor på skiffervägen utmed ån. Vid parkeringen tittar vi närmre på den falska runstenen. Solen faller snett så ristningen syns med årtalet 1853.

26 mars 2020
Många bilar på parkeringen. Men gott om plats mellan människor. Hoppas på vårblomning. Vitskråpen är nästan överblommad. Men finns en del fina exemplar. Som vanligt mycket blad av ramslök, fast det är inte tid för dem än. Går utmed ån till stenbron. Lite blött. En del av sidan av bron har rasat. Går för blött, går tillbaka upp till stigen mot stenbron. Vitsippor år på gång. Går ner till ån bortom bron. Har en skön stund med kaffe i solskenet. Fortsätter nedströms till träbron över ån. Mycket ramslöksblad. På andra sidan träbron är en del vitsippor. Går genom vinkelgenomgången uppströms på östra sidan av ån. Mycket gulsippa som är på väg att slå ut. För blött för att komma fram på östra sidan av ån, så vi går tillbaka samma väg.

24 april 2019
Kör vägen från Löberöds slott mot Rolsberga. "Naturreservat" står en skylt som visar in på den smala grusvägen ner till parkeringen. Anslag på rastborden ber att man ska ta med sig sitt skräp, det finns inga soptunnor längre. Vitskråp är i stor sett överblommad. Ramslök är i knopp. På ängen söder om parkeringen prunkar gulsippa och vitsippa. Följer stigen uppströms. Stigen upp till minnesstenarna har fått en ny trappa. Vid bron mycket gullpudra. Stigen på andra sidan ån kantas av slån. Går längre uppströms. Stigen blir mer oländig. Mycket träd och buskage över stigen.

Vänder och går till stenbron. Dricker kaffe på bron. På slänten blommar körsbärsträd. Hägg år på gång. På vägen ner susar ett stort sällskap på cykel ner till parkeringen. Vid ån blommar gulsippa. Cyklisterna slår sig ner på bron. En guide berättar: "Rövare låg här i bakhåll, de överföll kungen och hans följe. Kungen klarade sig". Inte en historia jag hört. Går till bilen. En mängd cyklar, några står i vägen för bilen. Får flytta på dem. Sällskapet går fritidsledarutbildningen på Eslövs folkhögskola, berättar en kvinna som hjälper till med att flytta cyklarna.

22 maj 2014 (publicerat (31/7 2015)
Det är ramslökstider. Lite sent, men förhoppningsvis blommar det fortfarande. Den västra sluttningen är full med dem. Går upp stigen med Skåneleden. På ett ställe har stigen nästan rasat. Passerar stenarna som minner om Oskar och Josephines besök 1836. I dalen till bäckravin är marken täckt med ramslök. Går ner till ängarna vid ån. Träd har ramlat över stigen. Även här är det ramslök vid skogsbrynet. Bron över ån ser dålig ut, men går att gå på. På informationsskylten vid parkeringen stod att den ska restaureras. Vandrar tillbaka utmed ån. Kvällsmat intas på kanten till ån. Dukar upp laxsallad med potatis i, dekorerar med ramslöksblom. Vid parkeringen, med den branta skifferväggen mot ån, finns också ramslök. Kvällskaffet intas på den gamla stenbron.

1 maj 2013: En bekant föreslår en utflykt till Rövarekulan, han har aldrig varit där. Jag har inte varit där vid den här tiden på säsongen. Det är ovanligt mycket folk, men det är ju en av de första varma vårdagarna. Grillande är ett folknöje, jämnt utspritt på grillplatser och ängar med lagom avstånd mellan reviren. Vid parkeringen och vägen mot stenbron blommar vitskråp. Ur floran: "Vitskråp är sällsynt och förekommer bara i Skåne". Det största beståndet av vitskråp finns i Rövarekulan och blommar nu.

Vi slår oss ner med vår lunch vid Bråån nedströms av bron. Går sedan stigen utmed ån. Förbi gul- och vitsippor. Mängder av ramslöksblad. Träden står kala, ån glittrar i solskenet. Går stigen förbi Skåneledens vindskydd där det grillas korv. Vi sitter en stund i solskenet i gläntan intill vindskyddet. Följer Skåneleden tillbaka till bron. Pratar med en "inföding". Han menar att många parkerar och sedan stannar i närheten av parkeringen. Rövarekulan är så mycket mer. Följer Skåneleden upp i bokskogen till stensättningen. Inga blad skymmer utsikten ner i dalgången. Går ner till ån, en fågelholk har kanske nyinflyttade.

Eftermiddagsfikat blir på Klinta kryddor och grönt mellan Snogeröd och Höör. Bärcheesecake och kaffe i solskenet.

22 juli 2012: Rövarekulan är ett av mina smultronställen. Jag har flera gånger varit här för att sitta på bron med min lunch, men platsen på bron har varje gång varit upptagen. Nu när jag har bekanta på besök, så passar jag på att visa dem Rövarekulan och dessutom ha lunch på bron. Det är en vacker dag. Efter lunchen blir det en promenad på stigen som går runt i naturreservatet. Ett besök vid stenarna som minner om besöket som kronprinsparet Oscar och Josephina gjorde 1836. Rövarekulan är ett populärt utflyktsmål, familjer grillar vid parkeringsplatsen.

17 oktober 2011: En vacker höstdag, som gjort för en promenad i Rövarekulan. Trädens blad lyser som guld i solskenet. Ängen vid parkeringen är slagen. Går vägen mot stenbron. En man står på bron och kopplar av i höstsolen. Går över en gångrist, på en gulmarkerad bred stig uppför slänten. En trätrappa leder ner till ån. Inom kort kommer jag till en trätrappa ner till en bro över ån. Passeras sedan på spångar över ett blött område för att åter förenas med ån. Den kröker vid en brant där stigen går upp. Det varnas för livsfarligt stup. Därnere slingrar sig vattenfåran. Stigen splittras, i en rödmarkerad och den gulmarkerade. Följer den röda nedströms. Går över en gångrist, följer ett stengärde under vackra lövkronor. En fin välvd gångbro ligger över ån. Går upp på fälten på andra sidan. Man kan gå tillbaka här uppe, men jag återvänder till ån och äter lunch vid grillplatsen vid bron.

Går tillbaka och följer nu den gula stigen under bokarnas grönska. Passerar Skåneledens vindskydd, som ser sig likt ut. Går vägen till den gamla stenbron. Innan bron är gångrister in i bokskogen. Går ovanför branten mot ån. Passerar en gångrist till, sedan en grind. Stigen går i kanten mellan fält och skog, det sluttar kraftigt mot dalgången. Stigen tar mig nerför slänten till en äng vid ån, där en bro tar mig över ån. Går på ängen uppströms, men det är blött och tuvigt av klövtramp. Återvänder till stigen. Hösten gör sig påmind. Lämnar ängen. En man kommer joggandes förbi. Går uppför slänten, där bäckar ansluter. En skiffervägg står bar mot ån. Slår mig ner och vilar vid vattnet. Inget är så avkopplande som porlande vatten. Är snart åter vid parkeringen. Pratar med joggaren, han är Sveriges äldste aktiva fotbollsspelare. Har spelat i Hässleholm en gång. Känner en av mina lekkamrater därifrån. Snart spelar IFK Hässleholm kval mot Nike i Lomma. Den ska jag se. Kör hem. På fälten utanför Södra Sandby står storkar.

2/6 2010: En kväll med lökdoft i Rövarekulan
Kör en kvällstur till Rövarekulan. Det är många bilar på parkeringen, som har utökats sedan jag var här senast i nov 2005. Lökdoften från Ramslöken är tydlig trots alla barnfamiljer som använder grillplatserna. Ramslöken står i full blom, den sträcker sig uppför de bokbevuxna sluttningarna. Den växer även frodigt vid ån. Jag tycker om Ramslök, även att ha i salladen, men här får man inte plocka. Går utmed ån till grillplatserna. Bråån har här frilagt en skiffervägg, nästan fem hundra miljoner år gammalt från Ordovicium tiden. Yngre, från 1800-talet, är en bildsten. Sattes nog när man vurmade som mest för den svenska storheten under vikingatiden. Går vägen bort till den gamla stenbron, här gick förr landsvägen, jag har mat med som jag tänkt äta där. Platsen är upptagen av ett ungt par. Står en stund och studerar ljuset i ån, och hoppas de snart ska gå. Inte det, Nåja, går tillbaka och sätter mig vid en nu ledig grillplats. Någon har glömt stänga toalettdörren efter sig. Följer sedan ån uppströms, studerar mer skiffer. Vid ett bäcktillflöde verkar träden vara kapade halvvägs upp på stammen, det ser inte klokt ut. Vad har hänt? Därovanför tycker jag mig se en kraftledning, är det därför? Går uppe på sluttningen genom bokskogen tillbaka till bilen. Bygdens bilburna ungdom övar rallykörning på den nu i övrigt tomma parkeringen och på vägen över den gamla stenbron. De kan tydligen vare sig vägmärken eller läsa.

Karta