Dunkers kulturhus
i Helsingborg med konstutställningar, temautställningar, konsertsal, teatersal, restaurang och turistbyrå.

10 augusti 2014:
Dinosaurieavtryck
För ungefär 200 miljoner år sedan passerade en flock dinosaurier, troligen av arten Dilophosauris, i leran där Vallåkra stenkärlsfabrik är idag. I leran blev det kvar fotavtryck. I mitten av 1970-talet hittade man de förstelnade fotavtrycken när man bryt lera. Ett av dessa kan man se på Dunkers kulturhus. Damen i receptionen säger att de finns i utställningen om Helsingborg. Går runt i utställningen, nog intressant med andra arkeologiska fynd och historia, men hittar inga avtryck. Frågar vakten vid ingången. De finns precis vid ingången i en rund monter, inget som tydligt visar dit. Där i montern är ett stenblock där man tydligt ser tre tår, den mitterst längre än de två andra. Fascinerande, man är förflyttad till ett ögonblick för 200 miljoner år sedan. På väggarna är en video som illustrerar historien, en dinosaurie och en meteor krockar med jorden. Dinosaurierna dör ut, liksom mycket annat, däggdjuren tar över, ur dem utvecklas vi. Men dinosauriernas fotavtryck finns kvar.

Hans Gedda, porträttfotograf
På Dunkers visas till och med 28 september 2014 ett urval av Hans Geddas fotoporträtt. Många på kända personer, som den välkända bilden på Mandela. Det är 140 bilder. På skådespelare som Max von Sydow. Är min profil inte lite lik hans? Politiker, Fälldin med sin pipa. Artister som Hasse & Tage. Den manliga kroppen i form av Jonas Gardell. Vältagna vackra. Finns möjlighet att bläddra i en bok med alla porträtt.

En grön oas
På torget framför Dunkers är det också vackert. En grön oas med vackra blomsterarrangemang. En skylt berättar om tanken bakom planteringarna.

15 februari 2014: Christer Strömholm Post Scriptum
Tar tåget till Helsingborg. Äter lunch på Roys mat och bar, äter skagenfylld spättafilé för 95 kronor, salladsbaren ingår. Går sedan till Dunkers kulturhus. Till och med 18 maj 2014 pågår på Dunkers fotoutställningen 'Christer Strömholm Post Scriptum'. Mer än 190 svartvita bilder av en av svensk fotografis mästare, från de välkända bilderna på transsexuella 'Vännerna på Place Blanche' i Paris (1959-1968) till mer okända bilder som dödsbilder, livet, privat, golgata. Mycket sevärt.

På pojklagstiden i fotboll var jag målvakt. Tar ett självporträtt med huvudet i en målvaktspappfigur. Ser inte proffsig ut.

Christer Strömholm
Roys fisk och mat

9 mars 2013: Nick Brandts bilder på djur i Afrika. Han anser sig inte vara naturfotograf utan en konstfotograf som tar porträtt på vilda djur. Underbara bilder, tyckte jag. Fortsätter tjuvjakt och rovdrift på djurens miljö kan vi snart bara se dem på bild och i djurparker. Elefantens betar blir verkningslöst potensmedel för en del män med prestationsångest i kärlekslivet, till prydnadsföremål, människans utbredning tar deras livsmiljö, etc ... . Deprimerande. Vi borde kunna sköta det bättre. I vilket fall, bilderna är fantastiska. Utställningen pågår t.o.m 19 maj 2013.

Man visar även Nils Bergendals bilder från Zoologiska museet i Lund. Museet  stängde hösten 2011 och samlingarna packades ner. Hoppas det återuppstår någon gång. I samlingarna och på bilderna som visas finns arter som människan redan hunnit utrota. Människan är hemsk mot sin planet, på väg att utplåna sin egen livsmiljö och allt annat på denna än så länge vackra och artrika himlakropp. Utställningen pågår t.o.m 19 maj 2013.

27/12 2009: Tar tåget till Helsingborg. Går först om Gustav Adolfs kyrka, som är låst. Vill ha falafel, men allt är stängt. Hamnar istället på Café Viva och en tortillasallad. Går därefter till Dunkers. 'VARNING! Sex, Droger, och Moraliskt förfall' skriker en fasadaffisch. Det låter lovande. Vi ser först utställningen om hedersrelaterat våld - svårt att förstå att man kan misshandla och döda sina kära för sin egen heders skull. Utanför ingången till dekadensen varnar åter affischer. Vi ignorer varningarnar. I entréen lyser ordet 'Dekadens' i syndigt rött. Vi får låna en audioguide, den behövs. En sedelärande historia om Tom Rakewell i en serie med gravyrer av William Hogarth 1763, Rucklarens väg. Tom ärver, som han spenderar på bordeller, alkohol, och spel. I den sista gravyren slutar han sina dagar på dårhuset. På den är två förnäma damer, dårhuset var en turistattraktion. Fantastiska gravyrer, med detaljrikedom och som samtidsskildring. En annan serie kan man relatera till hedersvåld och tvångsgifte. Utan kärleken blir resultatet otrohet, mord, fängelse, avrättning och självmord. James Northcotes serie om Spara och Slösa är också sedelärande. Slösa slutar på gatan, Spara gifter sig fint. Än idag ser man ner på Slösa, fast 'slösa' är vad man uppmanas göra för Tillväxten. Igor Stravinskij inspirerades av Tom Rakewells liv till operan Rucklarens väg. Innan vi lämnar Dunkers går vi inom 'Teaterns väsen' om livet på och bakom scenen med bilder, rekvisita, kläder. En scen är uppbyggd med papperspublik. Går upp på scenen, möts av strålkastare och applådåskor. Mitt första teaterframträdande, jag tackar för applåderna, går ner och återgår till mitt normala anonyma jag.

Länk:
Dunkers kulturhus
Karta